Forskning

Som läkare är det viktigt att ägna sig åt forskning. Man bör undersöka hur världen och dess delar hänger ihop. Ett sätt för forskaren att göra detta är att använda djur. Djur lämpar sig väl för forskning eftersom de inte har så mycket annat för sig. Att forska innebär i korthet:

• Man bör formulera en fråga att forska kring, t.ex. Varför har vi en lång hals?

• Därefter formulerar man en hypotes, t.ex. Anledningen att vi har en lång hals är för att vi skall kunna svälja med den

• Man bör bestämma hur man skall motbevisa sin hypotes, t.ex. genom att läsa tidningar, prata med kunniga människor, titta på TV, fråga föräldrar

• Man bör vara källkritisk, tänk noga efter innan du läser t.ex. för gamla tidsskrifter och tablåer, Namn och Nytt eller reklam

• Då man fått in tillräckligt mycket information, skriver man ner allt på ett papper

• Forskningen är härmed klar! Kontakta någon som kan korrekturläsa dina resultat och sedan hjälpa dig med att publicera dessa

• Publikation sker med fördel genom en monter uppställd på stadens gator och torg eller som banderoll efter ett flygplan

Lycka till!

Bakjour

Det är bakjourens uppgift att förse sin omgivning med färskt kaffebröd. När det är fullt upp på Kaffetarmen rings bakjouren in och påbörjar sitt slitsamma arbete. Det hör inte till ovanligheterna att bakjouren rings in kl 04:00 och får sätta en deg. Smuldeg.

Läkemedel: Emser

Emser är ett receptfritt läkemedel som har sålts i de flesta varuhus sedan 1933. En ask ligger på 10 SEK. Det går säkert att få tag på billigare genom ApoDos.


Emser utövar ett stort antal effekter inom en varieté av organsystem. Hjärnan stimuleras, pulsen går ner, vätska drivs ut, blodet blir lättflytande, kolesterolet går ner, man blir glad och nöjd med sin tillvaro.

Dock finns ett antal biverkningar som man bör ta i beaktande. Efter upprepade emserbehandlingar kan halsen svullna, man får åderbråck, struma och neglekt.

INTERAKTIONSVARNING: Koka aldrig Emser i mjölk! Emsertabletterna fälls då ut med kalk och bildar en kemiskt reaktiv förening som verkar centralstimulerande och vävnadsdestruerande. Detta kan jag inte alls rekommendera.

Internmedicinsk utbildning I: Njursvikt

Flera kandidater, speciellt i Linköping, verkar läsa min blogg regelbundet och skickar ofta förslag på vad jag ska ta upp. Många har eftersökt en lättfattlig genomgång av internmedicinens mer komplicerade delar. Njursvikt har exempelvis kommit upp vid flera tillfällen och jag skall idag i all ödmjuk korthet men icke utan finess beskriva detta tillstånd. Tag gärna hjälp av flödesschemat.


NJURSVIKT

Njursvikt är ett mycket allvarligt tillstånd. Patienten insjuknar snabbt med frossa, feber, kräkningar och ny frisyr. Som läkare har man det yttersta ansvaret och det är viktigt att man snabbt fyller i några viktiga blanketter, gör en analys av patientens symtom, sätter in några viktiga läkemedel (Grepolin, Marsipan, Wertylex, Qwertylin, Zerbidox, Anekdot m.m.), går på några viktiga möten, äter en läkemedelslunch, får ett diplom, köper en kofta.


Sammanfattning:

Fokusera kring symtomatologin. Skippa onödigt arbete. Take home message:

Om patienten börjar kissa i kors, då är slutet nära!

Brev från läsare 2

Hej Dr. Koma och tack för dina tänkvärda inlägg. Jag har fått en sjukdom som heter Duga, vad ska jag göra?

Orolig kvinna


Hej Orolig kvinna, du skall inte under några omständigheter oroa dig. DUGA är ett helt ofarligt syndrom som som involverar ett antal olika organsystem.
Förkortningen står för

Don't you worry girl becaUse the disease you've Got is not dAngerous at all.

Ibland kan sjukdomen blossa upp i så kallade skov i form av trötthet, förvirring och munsår. Vissa fall jag har stött på under min mångåriga karriär involverar en latensfas där patienten stelnar. Man löser då upp patienten i ett varmt bad.

Varje månad ger patientföreningen Duga ut tidningen Duga.

Konkurrens i det offentliga rummet!

Döm av min förvåning när Michael Seipels tidning kom ut för någon vecka sedan! Den här mannen har fullständigt ödelagt min karriär. Min blogg, som baserats på folks vilja att berätta om och få svar på frågor om sina krämpor, har drabbats av en lågkonjunktur. Dr. Seipel är en mycket kunnig läkare som äger min fulla respekt, men det är inte utan viss skepsis jag läser dessa rader i hans blaska...


Hej doktorn, jag har fått bråck. Vad ska jag göra?
Orolig mamma

Hej, "Orolig mamma". Du behöver inte vara orolig. Badda ditt bråck med våtservetter 3ggr / dygn i 4 veckor så kommer bråcket att trilla av.

...och dessa rader...


Hej doktorn, jag tror jag har drabbats av någonting som heter nekrotiserande fasciit. Jag har nog haft det ett par dagar för att vara riktigt ärlig. Ska jag ringa sjukvårdsupplysningen eller ska jag avstå?
62:an

Hej "62:an", tack för ditt intressanta och tänkvärda brev. Jag hinner tyvärr inte besvara det eftersom jag måste hinna till NetOnNet i Borås för att köpa en ny plasma-TV innan de stänger.


Att denna tidning har vunnit sådan enorm popularitet är för mig ett mysterium. Det är dags att jag tar mig själv i kragen och samlar ihop den lilla men trogna läsekrets denna blogg äger! Dags att Dr. Koma visar var stetoskopet skall stå helt enkelt.

Svininfluensan I: Skydd

WHO har tillsammans med Staten arbetat ut riktlinjer och förhållningssätt för hur man skall undvika att bli smittad av svininfluensan. Följer du dessa enkla regler är det omöjligt att bli smittad.






























1. Flygande jordgubbar skyddar du dig mot medelst näsduk.

2. Vid kraftiga smärtor i armbågen kan dessa lindras genom att du trycker munnen mot armvecket och blåser.

3. Ögat, näsan och munnen är de viktigaste organen du har. Låt ingen komma i närheten.

4. Tvätta händerna med blod så ofta du kan.

5. Drick rikligt med röda saker: blod, klara drycker, varma koppen, buljong, borsjtj.

6. Röda moln bådar ej gott: ring efter hjälp!

7. Rensa noga i ditt skafferi.

Medicinhistoria

Medicinhistoria är en viktig del av den moderna medicinska vetenskapen. Historien ger oss en fast grund och en tillhörighet för vårt yrkesutövande, ibland bjuder den på fasansfull insikt om våra tidigare kollegor men även på skratt och avväpnande mänsklighet hos desamma.

Medicinhistoria delades tidigare in i tre kategorier: klassisk, icke-klassisk, non-klassisk-non-icke-klassisk. Numera delas de in i endast klassiska och övriga. Till den kanske mest klassiska medicinhistorien hör den berömda "Läkarvitsen" som så mycket annat kan spåras tillbaka till de gamla grekerna.

Hippokrates lär ha dragit en och annan läkarvits under sina katedrala lektioner. Kanske lät en såhär:

En latinsk läkare till en grekisk:
- Den här anatomin är ju rena grekiskan.
- Ja det stämmer, men ni talar ju så bra latin.

Medicinhistorien har sedan dess utvecklats, följt och avspeglat samhällsliv, religion och kultur. Att läsa en god medicinhistoria är att göra en tidsresa och ta del av kollegors tradition, få en inblick i deras arbetssituation och problem de brottades med. Kanske gällde det ett spekulum?

Föreställ dig en 1800-tals-operationsavdelning med dammiga, rostiga instrument, spröda, slappa suturer, tuberkulösa sporer i luften. Följande historia berättar allt:

- Vet du hur mycket en kirurg tjänar?
- Menar du i snitt?


William Harvey drog inte sällan följande medicinhistoria för sina elever:

- Jag ska bara ta din puls.
- Nej! Om du tar den, dör jag!


Långt senare hörs följande på läkarstationen i Sveg:

- Hurdan är den nya doktorn?
- Jag litar inte på honom.
- Varför inte?
- Alla hans patienter är sjuka.


Och lite annat:

- Doktorn, vad visar bilderna av mitt huvud?
- Ingenting.

Röntgen är en urdålig uppfinning.
Man tar en bild av armen
- och sen ser man bara benen!


Och så en klassiker:

Patienten efter operationen:
- Doktorn, kan jag spela fiol nu?
- Ja, det kan du.
- Bra, för det kunde jag inte innan.


Här följer någon av mer psykiatrisk karaktär:

- Doktorn, min bror tror att han är ett tuggummi!
- Jaså, ta hit honom så får jag undersöka honom.
- Omöjligt, han sitter fast under bordet.

Andra exempel på duktiga medicinhistoriker är för att nämna en; Rikard Fuchs, författare till bl.a. Fölungen, Visst är ni sjuk? och Doktor Truls tar tempen. Detta är bra medicinhistorisk litteratur som tar upp korta och roliga historier som är nödvändiga för en god läkare att ha med sig i bagaget. Ibland är det någon som långa byxor, någon har svalt en mugg, någon har sömnproblem, en har lång näsa med en svamp på. Till detta kommer lustiga förväxlingar, missförstånd och ofta en och annan finurlig illustration.


Till sist en kropps-historia:

- Behöver du något att bära maten i?
- Nej tack, jag har både påsar under ögonen och bröstkorg.